Tänk om jag ändå hade en blogg…

Och som det ser ut nu så blir det äntligen en vit jul. Det har snöat sedan femtiden och det snöar fortfarande. Allt är vitt, vitt, vitt! Så vackert! Var precis ute med hunden en sväng och det var tyst, stilla och vitt. Sedan kom plogbilen och störde allt det vackra.

Jobbade sista dagen innan julledigheten idag och det kändes som om jag aldrig skulle bli klar. En del personer på jobbet ska arbeta i mellandagarna så jag var tvungen att fixa och dona lite. Kaffe, choklad och gräddpulver skulle fyllas på i alla automater, engångsmaterial skulle ställas fram, porslin skulle plockas bort, varuautomaten skulle fyllas på, beställningslista för vecka 1 skulle hängas upp osv. osv. Dessutom skulle allt det vanliga göras. Hade tänkt att jag skulle försöka sluta klockan fyra men kom inte från jobbet förrän klockan var nästan halv sex. Att jag fikade en stund på eftermiddagen och var tvungen att prata med alla som gick hem för julledigt och önska goda helger bidrog säkert också till att klockan sprang iväg.

Efter jobbet åkte jag och handlade några små julklappar och lite julmat, resten av maten ska handlas i morgon. Det är ganska skönt att handla lite då och då så blir det inte så mycket att ta hand om på en gång. När jag kom hem packade jag upp allt, pussade på snuvig son och förkyld sambo och började sedan att göra senap. Jag själv äter inte senap men har länge velat testa att göra egen. Kollade på Ernst i veckan när han gjorde egen senap och bestämde mig för att nu var det dags att göra min egna senap. Jag kollade upp lite olika recept på nätet och tänkte att jag skulle improviserade lite utifrån dessa recept. Sambon fick vara försökskanin, han vill ha en riktigt stark senap. Efter första smakprovet sa han att det inte smakade senap men den var stark. Jag tillsatte lite mer vinäger och då började det närma sig senapssmak. Efter ytterligare en skvätt vinäger så fick den nog godkänt. Dock ska den få stå till i morgon för en ny provsmakning. Allra helst ska nog senapen stå någon vecka för att alla smaker ska hinna utvecklas. Om den blev lyckad lovar jag att lägga ut receptet. Just nu ligger sillfiléerna i blöt och snart ska det bli löksill. Jag gör alltid denna sill till jul, den är grymt god och kan inte alls jämföras med inlagd sill i glasburkar.

Förutom sista handlingen i morgon ska skinkan kokas och griljeras, köttbullarna ska rullas och ugnsstekas, granen ska kläs, klappar ska slås in, nåt julgodis ska kanske göras och nu kommer jag på att jag har ett omonterat pepparkakshus som jag hade tänkt att sätta ihop och garnera. Tror att jag sparar det till nästa år.

När sillen är inlagd och klar tror jag att jag ska krypa ner i sängen och lägga mig och läsa en stund, längtar riktigt efter att få krypa upp med en gosig kudde bakom ryggen och bara njuta.

Ha det gott!
Kram Ann

Idag när jag kom till jobbet så kändes det lite kyligt i mitt kök. Men va sjutton tänkte jag, det är ju ändå 14 minus ute. Jag bytte om till arbetskläder men behöll min farfarströja på mig i stället för att byta om till min vanliga kortärmade. Det var verkligen mycket kallare än vanligt och jag funderade på om jag skulle kontakta vår ”vaktmästare” för att kolla om det var något fel på värmen som det varit en gång tidigare. Jag kontaktade honom inte utan startade i stället min dator och satte på mailprogrammet. Då fick jag svar på mina kyliga funderingar. Pannan hade gått sönder i helgen och gick nu bara på halvfart. Ny del hade beställts men skulle inte komma förrän på tisdag. Det var 14 grader i köket när jag kom på morgonen. Jag satte på ugnen och öppnade ugnsluckan och det blev iaf lite varmare, man kunde ju åtminstone värma händerna lite. Hade som tur var en långärmad lite tjockare tröja som jag kunde ta på mig. Frukosten serverades med knappt tinade bröd, det brukar ta ett tag att tina upp dem i vanliga fall men idag var det extremt. Efter frukosten kom jag på att jag kunde stänga en dörr till korridoren där det var ännu kallare. Det hjälpte faktiskt en del. Enda gången under dagen som jag blev varm var när jag diskade. En stor diskmaskin alstrar en hel del värme. När dagen var slut var det nästan 18 grader i köket det kan man ju iaf stå ut med.

Efter jobbet åkte jag till min frisör för lite klippning. Det var underbart att sätta sig i schamponeringstolen och få varmt vatten på huvudet. Det var bara ett fotbad som saknades. Efter klipp och härligt prat åkte jag hemåt. Käkade lite och läste tidningen och sedan var det dags för nästa kyliga aktivitet. Rensning i stora frysboxen! Sambon hade tömt boxen tidigare under dagen och lagt allt innehåll i carporten. Perfekt när det är 10 minus ute. Därefter hade han frostat av och rengjort boxen. När jag kom hem gick vi igenom allt och slängde lite gammalt samt skrev upp allt som vi la tillbaka i boxen. Nu vet jag äntligen vad vi har liggande där i och hur mycket det är. Det blir en hel del vilt med en jägare i huset.

Sedan har tiden bara gått, jag har läst lite bloggar och surfat lite och snart är det dags att krypa ner i sängen. Sambon håller på att hugga lite ved så att vi kan elda lite i järnspisen i sovrummet. Det låter som om det avslutningen på dagen blir något varmare än början.

Ha det gott!
Kram Ann

Jaha, så har man fyllt 42 år då. Det blir till att uppdatera sin information på en del ställen. Det är väl det som är det stora problemet med att fylla år om man har en massa presentationer på nätet som måste uppdateras. Annars tycker jag bara att det är positivt att fylla år. Så länge man inte känner sig som sin verkliga ålder så är det väl inga problem.

Väcktes av sambo och yngste son som kom in i sovrummet med kaffe, macka och presenter sjungandes ”Jag må haleva”. Sämre sätt att väckas på finns det ju. Det kan Sofia skriva under på. Sambon vågade inte väcka henne när de skulle in och sjunga så hon fick sova vidare. Dock blev hon väckt på ett ganska jobbigt sätt några timmar senare. Brandvarnarna drog nämligen igång när jag bakade. Det hade läckt fett ner på botten i ugnen och när jag höjde värmen utvecklades det ganska mycket rök. Jag skyndade mig att öppna fönstret men det hjälpte inte. Första brandvarnaren drog igång och sedan hängde resten på. Precis som det ska vara! Så det var ju bra att få en test av våra seriekopplade varnare. Sofia hade nog klarat sig utan testen.

Vid elva var det tänkt att mor, bror och svärföräldrarna skulle komma men sambon hade glömt att meddela sina päron vilken tid det var som gällde så de kom strax innan tolv. Nu gjorde ju det absolut ingenting, jag var ju inte klar med bakande av kladdkaka och scones till elva iaf.

Fick fina presenter; pengar, blommor, en flaska Baileys, trisslotter, glasskål, ögonskugga och tärningar att hänga i bilen. Tärningarna var från Jonathan, han tycker att såna är coola. Jag är glad att jag fick den mindre modellen.. =)

Bjöd på scones med gott pålägg och te och därefter blev det Vit kladdchokladtårta, jättemumsigt. Lite senare bakade jag och Sofia en Apelsin- och Pepparkakscheesecake som hon ska ha med sig till sin praktikplats i morgon. Hon var sjuk fem dagar under sin praktik och ska ta igen några dagar nu på jullovet. Det är inget tvång utan något hon gör helt frivilligt. Gillar verkligen hennes inställning till studierna.

Nu är det bara två dagar kvar att jobba sedan är jag ledig i nästan två veckor. Längtar!!

Önskar er en skön söndagskväll!
Kram Ann

Jag är med och tävlar hos Kalasgott om en kockkniv från Lyckas med Mat.

Ann

Nu har jag äntligen testat att baka ARLAs vita kladdchokladtårta. Har ju bara blivit bjuden på den tidigare så jag visste ju att den var god vilket även dagens gäster tyckte. Kan tänka mig att göra en sån här till sommaren, med färska jordgubbar på. Mums!

Vit kladdchokladtårta

16 bitar

250 g vit choklad
200 g smör
3 ägg
2 1/2 dl strösocker
2 msk konjak, kan uteslutas
2 dl vetemjöl
Glasyr:
150 g vit choklad
1/2 dl vispgrädde

florsocker

Det är kallt ute nu, 13 kindbitande minusgrader. Var nyss ute en sväng med vovven. Han gillar att springa i snön men det är inte lika roligt att göra sina behov ute i kylan. Det har blivit en hel del torkade här inne de senaste dagarna. Om det beror på kylan eller på tonåringsfasoner det vet vi inte. Hoppas iaf att han slutar med det snart. Passade även på att hänga upp en fågelmatare och lite talgbollar till småfåglarna. De kan behöva lite lättillgängligt att äta nu när det är så kallt ute. På tal om fåglar skymtade jag och Molle två svanar som seglade förbi på ån en bit ifrån oss. Molle blev helt till sig, morrade och skällde och ville dra iväg genom den lilla skogen för att komma ner till ån. Det ville inte jag så vi höll oss kvar på vägen.

Idag blir det lite röjande här hemma, ska ju fira min födelsedag i morgon förmiddag och det är ju trevligt om det är lite ordning när det kommer gäster. Tänkte bjuda på nybakade scones med goda pålägg och en kladdkaka i stället för tårta. Tänkte att jag skulle ta och göra den här  supergoda kladdkakan med vit choklad från ARLAs hemsida.

Receptet hittar du här. En jobbarkompis har bjudit på den ett par gånger och den är verkligen underbart god, om man gillar vit choklad vill säga och det gör ju jag.

Snart ska jag åka och hämta Sofia som har sovit hos sin farmor och farfar. Pepparkakshus är det tänkt att det ska byggas idag också. Har köpt två byggsatser, ett till barnen och ett till mig själv.

Önskar er en skön lördag!
Kram Ann

Det är ju inte bara mat och bak som ligger mig varmt om hjärtat. Jag är även väldigt förtjust i att pyssla. Tyvärr har man ju inte tid till allt man vill göra men lite pyssel blev det idag. Ett pyssel som dessutom går väldigt fort att göra och blir en perfekt present att ge bort till någon. Kanske som en liten gåva till värdparet vid julmiddagen eller nyårssupén? För vem skulle inte bli glad av att få en sån här:

Du behöver följande:

• en tom 1,5-liters mjölkkartong eller annan kartong
• cellofan
• tejp
• sax
• stickers
• ett fint band eller snöre
• lite tjockare papper till etiketten och ev. botten

Jag har valt ett rosa papper för att lättare visa hur man går tillväga.

Klipp till ett lagom stort ark av cellofanet, det ska räcka runt om mjölkkartongen och vara något längre på längden.

Vik pappret över kartongen och tejpa ihop kanten.

Vik in ena kortsidan i botten, det ska gå lite över mitten.

Vik in andra kortsidan och se till att den överlappar den första. Fäst med en bit tejp.

Vik över långsidorna och tejpa ordentligt.

Ta ur mjölkkartongen och påsen är färdig att fyllas med valfritt innehåll, tex, rischoklad enligt receptet här nedanför. Påsen blir stadigare om man klipper till en lagom stor bit tjockare papper och lägger i botten, kan vara bra om mn ska fylla med något tyngre innehåll som tex. ischoklad. Knyt ett band runt påsen, fäst ev en etikett på bandet och dekorera påsen med en eller flera stickers.

Rischoklad

ca. 18 st.

100 gr. ljusblockchoklad
3 dl. puffat ris
småbrödsformar

Smält blockchokladen i micron. Hur lång tid det tar beror på micron, börja med 1,5 minuter och rör om och värm eventuellt lite till om chokladen inte har smält helt. Blanda i riset och rör om allt.

Fördela smeten i formarna och ställ kallt att stelna. Under tiden kan man passa på att göra en fin cellofanpåse och en söt och god present är klar att ges bort!

Här kommer några tips på annat man kan fylla sin påse med:

Maraboufudge

Små söta kakor, minihallongrottor i en sån här påse skulle verkligen bli en fin present!

Ann

Det känns nästan konstigt och tomt nu när det är över men samtidigt ganska skönt. Det blev iaf hur lyckat som helst trots att det blev lite knappt om tid för förberedelserna men det var det ju ingen som märkte något av. Om inte mina varma och röda kinder avslöjade det. Det jag inte tänkte på var att förra året så la jag upp allt kött redan dagen innan, det gjorde jag inte i år. Dessutom var det fler fat och skålar som skulle göras i ordning. Vi blev iaf klara i tid tack vare mina fina flickor på jobbet som hjälpte till med allt möjligt sista halvtimman innan dörren till matsalen skulle öppnas. Det var förresten tur att dörren var stängd för redan en kvart innan utsatt tid hade de första ställt sig på kö.

Väl innanför dörren fick de lite glögg och sedan fick de sätta sig vid borden. Platserna fylldes på snabbt och jag tror att vi var närmare 100 personer. Fatta! Jag har fixat mat till 100 personer idag! Svårt att fatta det själv. Iaf så började vår VD med att hålla ett litet jultal och därefter fick Köks-Ann, dvs. jag, ordet. Jag berättade lite hur det var upplagt med själva logistiken kring julbordet och hur vi skulle göra för att alla så smidigt och snabbt som möjligt skulle få dryck och mat. Ett bord fick börja och efter ungefär 20 minuter hade 100 personer fått mat och börjat äta. Snacka om att logistiken fungerade. Jag och min underbara och tålmodiga hjälpköksa Lena fyllde på lite här och var. Det mesta var redan framme på borden men Jansson behövde man fylla på lite då och då.

Alla åt och åt och när ris a’la Maltan kom fram och gottebordet fylldes på så märktes det att folk hade sparat en liten plats för det i sina magar. Jag tror inte att det var någon som gick från julbordet hungrig trots det fanns det en del mat kvar. Det kommer att bli en god frukost på jobbet i morgon. Om det är någon som är intresserad av att veta hur mycket julmat det går åt till 100 personer så kan jag gärna skriva ett inlägg om det. Jag och Lena hann äta lite också men man blir inte så sugen på mat när man har stått och jobbat med det i fyra timmar.

När alla hade ätit färdigt och var nöjda och belåtna väntade en träff med tomten som delade ut julklappar. Jag hade varit inblandad i dessa också så det handlade naturligtvis om mat. Vi hade nåt liknande förra året och det blev väldigt uppskattat därför körde vi en nästanrepris i år. Jag och Lena hade sedan ett par timmar kvar att jobba i köket. Det är mycket som ska tas hand om. Mat, disk, skräp och förberedelser för i morgon. Det är ju skönt att så mycket som möjligt är gjort så att jag inte behöver ställa mig och fixa en massa det första jag gör i morgon bitti.

Till slut kommer här en liten bildkavalkad från vårt julbord. Fotona är tagna av min jobbarkompis Robert Forslund

Matsalen är förberedd, långbord, vita dukar och jullöpare.

Här står jag djupt koncentrerad och lägger upp skagenröra.

Julmat kräver julmust! Eller annan dryck…

Sillborden är klara, ljusen står på borden, snart är det dags!

Stora, långa julbordet.

Sillbordet med tre sorters sill, ägghalvor med kaviargrädde, rökt lax med hovmästarsås, skagenröra garnerad med räkor och stenbitsrom, räkor samt sillsallad.

En av alla skålar samt en av alla skyltar som jag suttit och skrivit och klippt till. Fick fundera ett tag innan jag kom på själva konstruktionen.

Ett av alla fat med kallskuret.

Nu ska jag ta mina trötta ben och försöka resa mig ur stolen för att ta mig en trappa upp till min sköna säng.

Ha det gott!
Ann

När jag sätter igång med något så är jag som en Duracellkanin. Kör på hela tiden tills batteriet tar slut, fast det tar ganska lång tid innan det tar slut. När jag satte mig i bilen vid femtiden efter arbetsdagens slut kom jag på att jag inte hade suttit ner sedan halv tolv. Har varit igång och varit på benen hela tiden. Just då önskade jag att jag hade lite längre resväg till och från jobbet. Har förberett en del inför julbordet i morgon. Tagit hand om en hel pall med matvaror som har kommit samt kokat och skalat 150 ägg. Skönt att det är gjort iaf. Samtidigt har jag ju haft mina vanliga arbetsuppgifter att göraså det är inte så konstigt att jag inte har hunnit sitta ner. Fast sån här är jag nästan alltid när jag är inne i nåt. Sätter mig inte ner. Äter inte. Tar det inte det minsta lugnt. Det var ännu värre på den tiden när jag var ordförande i kattföreningenoch ansvarig för våra utställningar. Då jobbade jag fre-sön alla vakna timmar och satte mig knappt ner under hela tiden. Åt knappt något heller, drack bara en snabb kopp kaffe då och då under dagen. Vet att det inte håller i längden att jobba så men lite då och då skadar ju inte. Sedan är vi ju olika vi människor, vi hanterar stress och arbete på väldigt olika sätt. Om jag vet att det är jättemycket att göra och man har en viss tid att passa så blir jag otroligt stressad om jag sätter mig ner, eller om jag ser andra som sätter sig ner…

När jag kom hem möttes jag av en frisk och härlig Ajax-doft. Underbare sambon hade dammsugit och torkat golven. Härligt! Det behövdes verkligen. Hunden Molle är ju drygt ett halvår nu men det händer fortfarande att han bajsar inne titt som tätt, mest tätt nu det sista faktiskt. Han säger ju inte till när han behöver gå ut. Kissolyckor är mindra vanliga numera, som tur är. Bajset känner man ju på doften men kisspölarna brukar bli avslöjade först när man sätter foten i dem.

Ska försöka komma isäng lite tidigare än vanligt i kväll. Det kommer att bli en tuff dag i morgon. Sömnen brukar  bortprioriteras när jag har mycket att göra.

Önskar er en skön kväll!
Kram Ann

Idag var det upp tidigt för att hinna till jobbet till halv sju. Framme på jobbet så var det bara att sätta igång med att duka fram pepparkakor och fixa kaffe i kannor. Jag hade min vikarie Lena med mig i köket så det var inga problem att hinna med. Lussekatterna anlände strax efter klockan sju och när de var på plats så var vi klara. Jag hade förberett en hel del redan i fredags och satt fram ljus, brickor och servetter på borden men sen skulle ju även de vanliga frukostrutinerna klaras av, efter luciaframträdandet skulle vi inte ha så mycket tid på oss innan första frukostgänget skulle komma. 

Strax innan halv sju kom nästan hela personalen in till köket och försåg sig med kaffe. Lussekatterna och pepparkakorna stod ju på borden så det var bara att leta upp en plats och sätta sig. Efter lite välkomstord från vår VD så tågade Toarps lucia med tärnor sjungande in i matsalen. Vackert och stämningsfullt och det var mumsigt med kaffe och lussekatt. Tjejerna sjöng jättebra och det är härligt att se och höra hur modiga de är.

Foto: Robert Forslund www.forslundfoto.se

Sedan gick dagen på som den brukar fast jag var lite tröttare än vanligt, hur det nu är möjligt. Förberedde lite inför julbordet på onsdag och fick reda på att en del grejer var slut från leverantören så jag måste kolla genom leveransen noga i morgon för att komplettera. Hade ändå tänkt att åka och handla några grejer som de inte har men det mesta kommer ändå från vår leverantör.

Kom hem strax innan fem och då var det bara att dra på pepparkaksdräkten på Jonathan för halv sex skulle vi vara i förskoleklassens lokaler för att se på deras luciatåg. Det är nåt visst med små barn och luciatåg. De kommer av sig ibland och de kommenterar saker och ting som händer men framförallt är de ju så söta!

Plötsligt blev det fyra pepparkaksgubbar och Jonathan fick en tvilling… =)

I morgon är det en ganska vanlig dag, förutom ett stormöte i matsalen på förmiddagen, sådana möten brukar röra till det lite för mig men det kan vara bra att vara förberedd på röra tills på onsdag.

Ha det gott!
Kram An