Just nu sitter jag och mina tre barn i en villavagn på Olofsbo camping i Falkenberg och ett jätteåskväder med tillhörande störtskurar har precis dragit förbi över oss. Vi åkte alltså ner hit vid lunchtid, ner till strålande sol och värme och ett glittrande hav. Det är dock en bit till havet från campingen så vi såg inget glittrande hav förrän efter några timmar när vi gick de ca 500 metrarna västerut.

Villavagnen vi är i tillhör min sambos bror och den är väldigt rymlig och fräsch. Känns inte alls lika instängd som en husvagn, mer som en stuga.  Tidigare idag fick vi besök av min mamma som hade tillbringat helgen på västkusten och nu var på väg hemåt igen. Hon hade med sig färska halländska jordgubbar som tillsammans med grädde och gräddglass fick bli vår lunch. Därefter var det dags för ett dopp i havet, för barnen vill säga. Jag och mamma satt på stranden och tittade på och hade det bara skönt.

Efter doppet och avsked av mamma/mormor läste vi lite och tog det bara lugnt. Till middag blev det korv stroganoff med ris till barnens stora förtjusning. Efter maten kollade vi på Allsång på Skansen och efter viss möda och mycket besvär fick jag igång det nyinköpta mobila bredbandet.

Sedan kom åskan rullande in över oss och det blixtrade och dundrade om vartannat och himlen öppnade sig och det vibrerade i innertaket av regnets obarmhärtiga hamrande på taket. Som tur var hade vi hunnit ta in alla dynor, badlakan och bakläder som låg och hängde ute. LIka snabbt som ovädret kom över oss försvann det och det blev åter tyst och lugnt runt omkring oss.

I morgon har vi planerat att vara på stranden i flera timmar. Barnen kommer med all säkerhet att bada en massa men jag ska bara ligga på stranden och lapa sol och läsa, tror inte det är bra för min förkylning med ett dopp. Snuvan jag har haft har nu övergått till hosta och jag låter mest som en fjortonårig kille som precis kommit in i målbrottet. Har en sådan kille med här i vagnen och vi jämför hur lika vi låter. Om jag känner min förkylning rätt så kommer jag knappt ha någon röst kvar i morgon.

Snart ska jag krypa ner i min säng och läsa och jag tror att vi kommer att sova gott i natt när vi väl kommer så långt.

Kram Ann