Familjen


Så här dagen efter julafton kan man se tillbaka på en underbar dag med glada barn, trevliga besökare, massa god mat och härlig gemenskap. Man kan också se på alla rester som står där i olika burkar och på fat i kylskåpet.

Det blev såklart en liten julfrukost idag på en del av resterna men det finns ändå en hel del kvar. Här kommer ett litet tips på vad man kan göra av rester från tex julskinka eller kokt rimmat fläskkött. Skinkan får hänga med några dagar till här hemma med den benfria rimmade kotletten fick bli en del av dagens mat. En restgratäng.

Gjorde enligt mitt recept på potatis- och köttfärsfrestelse men tog finstrimlad rimmad, kokt kotlett och rå lök i stället för stekt färs och stekt lök. Rev ner en del av den röda fina julosten, den brukar ändå bli så torr efter ett tag.

Skickar även med ett par bilder från vår julklappsutdelning med världens sötaste lille tomtenisse som hade lite problem att läsa på etiketterna. Dock fick han god hjälp av sin storasyster. Solen sken in genom vårt fönster och fungerade som spotlight.

Önskar er alla en god fortsättning på julhelgen!

Ann

För 15 år sedan blev det en riktigt ordentlig snöstorm i västra Sverige. Snöovädret började på torsdagkvällen den 16 november och kulminerade på fredagsmorgonen. Jag kommer ihåg den morgonen. Blev uppringd från Konsum där jag då jobbade och de undrade om jag kunde börja lite tidigare för en tjej som annars hade ansvar för charken bodde längre bort och bussarna hade precis dragits in så hon skulle gå till jobbet och inte komma fram förrän mycket senare. Jag gick iväg direkt och satte den då 2-åriga Sofia i pulkan för att lämna henne hos dagmamman och sedan skulle jag gå vidare till jobbet. I vanliga fall tog den turen en kvart att gå, nu tog det en timma, så jag var ändå framme vid jobbet den tiden som jag brukade. Det blev en väldigt speciell dag i butiken, inga färskvaror levererades och folk hamstrade konserver och värmeljus.

I november året efter, 1996, var jag väldigt gravid och jag kommer ihåg att när vi var på föräldrautbildningen så diskuterade vi vad vi skulle göra om det blev ett likadant snökaos som det var 1995. Nu blev det inget snökaos. Däremot blev det lite annat kaos. Jag var beräknd till i början av december men redan den 22 november tyckte Oscar att det var dags att titta ut. Det var en fredag och jag grämde mig att jag skulle missa ”Sikta mot stjärnorna”. Hade Sofias födsel i minne och den tog hela dagen. Fast jag hann se ”Sikta mot stjärnorna” på kvällen och under dagen hann jag med en lungröntgen och ett artärprov för läkaren ville utesluta att mitt onda mellan skulderbladen var en propp i lungan. Det var bara en låsning i ryggraden som en kiropraktor fixade till några dagar senare. Det jag däremot inte hann med var ett klubbmästerskap som min kattklubb skulle ordna under söndagen. Men det löste sig iaf. En annons till Konsum skulle skrivas, på den tiden gjorde jag inte annonserna på datorn utan handskrev allt, men min chef tog med sig allt till BB så kunde jag sitta där och fixade annonsen.

Det är alltså 14 år sedan idag som Oscar föddes och i går firdes han med cupcakes med X-box on-knapp på. Vi var inte så många så jag valde att göra cupcakes i stället för tårta.

Denna bild är från i somras när han motvilligt lät sig vara med på bild.

Grattis på 14-årsdagen min älskade store pojk!

Ann

I fredags kom vi hem från vår lilla tredagarssemester i Danmark. Vi bodde på det finfina hotellet Comwell i Kolding, kan verkligen rekommendera det hotellet om ni tex ska åka till Legoland dit vi åkte på torsdagen. Kolding ligger ca 17 mil från Grenå och sedan är det ungefär 5 mil till Legoland från Kolding.

Vi åkte tidigt, tidigt i onsdags morse. Båten skulle gå klockan 8:05 från Varberg och man skulle checka in minst en halvtimma innan. Halv sex var bilen fullpackad av människor och väskor och vi gav oss iväg.

Här närmar vi oss Varberg och vi har god tidsmarginal, bilens klocka visar på 6:40.

Det blev ganska snart tyst bak i bilen, tror nog att alla tre ungarna sov så gott som hela vägen till Varberg.

Vi fick såklart vänta en stund innan vi fick köra på båten, Stena Nautica, men det är alltid skönt att ha lite tid till godo. Väl på båten letade vi upp en bra plats och packade upp vår medhavda frukost; tunnbrödsrullar med ost och skinka, yoghurt, juice, pucko och kaffe. Alla åt sig mätta och belåtna.

Jonathan och pappsen myser lite efter frukosten, det var ganska kallt på båten när vi kom på, den hade ju stått tom under hela natten.

Oscar ville helst inte vara med på bild men han kom inte undan till slut.

Alice i Underlandet visades på biografen på båten så barnen, som inte hade sett den innan, klarade sig undan från tristessen en stund. Jag och sambon satte oss på soldäck och pratade och tog det lugnt under tiden. Det är ju inte världens roligaste båt att tillbringa drygt fyra timmar på.

När båten var i hamn var det två timmars bilresa till Kolding. Jag körde och resten sov mer eller mindre. Framme på hotellet installerade vi oss i våra rum och sedan tog vi på oss badkläderna och gick ner till hotellets pool. Det blev lite badande en stund och därefter gick vi upp och duschade och jag och sambon tog varsin drink innan det var dags att ringa efter en taxi för att åka till en restaurang. Jag hade kollat upp att Jensens Bøfhus fanns i Kolding men vi blev ganska förvånade när vi blev körda till ett köpcentrum en bit utanför stan. Restaurangen hade nyligen flyttat dit ut och trots att det var kväll så var det ganska mycket folk på Jensens och de övriga restaurangerna som låg i köpcentrat.

Maten var helt ok men inget att dansa glädjedans av. Efter lite strul med taxin (de körde till restaurangens gamla adress) kom vi tillbaka till hotellet och försökte sova så gott det gick i den varma sommarnatten.

Klockan 8 på morgonen begav vi oss till frukostbuffén och den var väl som den brukar på de flesta stora hotell, lite klent utbud av pålägg kanske men brödet var nybakat och gott och baconen var härligt krispiga. Några obligatoriska wienerbröd blev det också, dock utan choklad. När frukosten var avklarad satte vi oss i bilen och åkte till Legoland. GPSen visade oss vägen och till en början körde vi genom ett industriområde men fram kom vi iaf.

Det var mycket att se på Legoland och mycket att göra, vi började med att gå runt bland nästan alla legomiljöerna.

När vi hade vandrat omkring bland alla minihus och fantastiska miljöer gav vi oss på åkattraktionerna. Vi åkte nästan allt man kunde åka och hade kanonroligt.

Den allra häftigaste åkattraktionen var Power Builders. Den låg längst bort i parken och det var inte lätt att lista ut vad som skulle hända innan man kom in i den stora hangaren och fick se alla robotar och vad de gjorde. Det man fick göra var iaf att man skulle programmera sin egen åktur på ett kort. Man fick välja längd, hur avancerat det skulle vara och vilka rörelser man ville att roboten skulle göra. Därefter fick man ta sitt programmerade kort, sätta in det i en kortläsare, spänna fast sig och därefter började åkturen. Peter åkte med Jonathan och eftersom han är så liten, Jonathan alltså, så kunde de bara välja mellan de två lägsta nivåerna, jag, Sofia och Oscar hade programmerat våra kort med den högsta nivån och Sofia fick åka både med mig och med Oscar. Det var verkligen hur kul som helst, jag skrattade så jag tjöt, var alldeles hes när det var över. Det var nog tur att Peter och Jonathan inte kunde välja någon högre nivå för Jonathan tyckte det var läskigt som det var, tror nog att Peter höll med honom. Oscar och Sofia tyckte däremot att det kanonkul!

I väntan på Vikingabåtarna kunde man fotografera sig med en ”hemsk” viking. I denna åkattraktion kunde man bli väldigt blöt vilket vi också blev, allra helst Peter. Men inget kunde mäta sig mot hur blöta vi blev vid Piratskeppen där vi hade vattenkrig mot de övriga piratskeppen och åskådare runt omkring. Ett tips till alla som ska till Legoland: Ta med er ombyteskläder och handduk och om ni dessutom vill bada så ta med er badkläder för det finns badattraktioner för såväl stora som små. Vi hade iaf tur med vädret den här dagen, det var lagom varmt och lite lätt blåsigt och bara en ynka liten regnskur under hela dagen.

På LEGO Atlantis fick vi stifta bekanskap med en massa fiskar och andra vattendjur. Jättehäftigt och kul att det gick så bra att fota genom akvarieglasen.

Dagens sista aktivitet blev körkortstagningen för Jonathans del. Vi andra blev underhållna av barnens bristande körkunskaper, tur att bilarna inte går fortare än de gör annars skulle Jonathans körning medverkat till ett antal whiplashskador.

Det var en stolt kille som sträckte upp sin svenska flagga när körlektionen var över och han fick sitt efterlängtade körkort trots ett antal seriekrockar och missade väjningsplikter och stopptecken. Kul hade han iaf och så även vi.

Efter 10 timmar på Legoland blir man ganska trött och ännu mer tröttsamt var det när vi skulle ut från parkeringen och det visade sig att man var tvungen att köpa en biljett för att komma ut. Vi har iaf lärt oss att om det står FRI på parkeringsskyltarna så betyder det inte att det är gratis utan det betyder att det finns lediga platser. Att det sedan var en seg kö till parkeringsautomaten och att en del danskar inte förstår hur en automat fungerar gjorde det hela ännu segare. Till slut kom vi iaf tillbaka till hotellet och det var fem trötta med nöjda semesterfirare som somnade gott den kvällen.

På morgonen åkte vi efter frukost och fick vänta en stund på terminalen innan vi fick köra på båten. Vi nappade på restaurangens bufféerbjudande och åt oss mätta och belåtna innan det var dags för bio för ungarna igen, denna gång blev det Draktränaren, ännu en film de inte hade sett. Jag och sambon satte oss i skuggan på soldäck och läste i en timma och när filmen var slut var det inte lång tid kvar innan vi åter var på svensk mark. Resan hem gick bra och det var en glad vovve som mötte oss när vi kom hem. Han, de andra djuren och huset hade fått finfin passning av min mamma. Tack kära mor! Hoppas att Amarulan och Tobleronen smakade bra!

Det var en underbar semester men som man alltid brukar säga: Borta bra, men hemma bäst!

Kram Ann

I natt när jag gick och la mig (alldeles för sent…) låg en varm och gosig 7-åring i vår säng. Han har sovit där sedan han var sjuk förra veckan, annars brukar han sova i sin säng, oftast… Jag hade svårt för att komma till ro och somna och precis när jag började sjunka ner i sömn vaknade jag till av sonens gnyende. Blev klarvaken direkt och väntade på en magsjukeattack. Man blir lätt sådan när det bara var en vecka sedan han var magsjuk. Han fortsatte att gny och låg och vred och vände på sig. Nåt var inte som det skulle helt klart.

Till slut väckte vi honom och frågade om han hade ont i magen men det hade han inte, däremot hade han ont i benen. Jahapp, tänkte jag, växtvärk på gång. Tidigare under kvällen när han skulle lägga sig klagade han på att det kröp och värkte i benen av ”växtkramp” men han somnade iaf. Jag testade nu att att massera hans ben men det hjälpte inte nåt vidare. Vi försökte sova igen men det gick ju sådär för min del med en snurrande och sparkande liten kille vid min sida. Son och sambo kunde inte somna heller. Till slut gick jag ner i köket och hämtade Alvedon. När medicinen var uppdrucken la han sig igen och jag flyttade mig till hans säng där jag till slut somnade. Sov väl drygt fyra timmar, snoozade lite för många gånger och sedan blev det stressigt värre för att hinna till fritids och jobb. På väg till fritids pratade vi om vad som hänt på natten och då sa Jonathan några sanningens ord om växtvärk:

”Om det ska göra så här ont att växa så vill jag inte bli större!”

I kväll ger vi Alvedon precis vid sängdags, sonen får sova i sin egna säng och jag hoppas att jag får minst 7 timmars sömn. Det sista hänger väl mest på om jag kommer i säng i vettig tid eller inte.

Ann


Jonathan 4 år som ”tigopard”

Idag fyller vår klurige och älskade lille kille 7 år. Det är svårt att fatta att han har blivit så stor, det var ju alldeles nyss han föddes. Han väcktes med pussar och kramar tidigt i morse. Efter påklädning och lite TV-tittande var det dags för fritids, för första gången sedan han började förskolan i höstas och han såg verkligen fram emot att få vara på fritids och inte bara vara på i förskoleklassen i fyra timmar. När jag hämtade honom efter jobbet hittade jag en trött men glad kille som knappt ville följa med hem. Väl hemma blev det paketöppning och lillkillen blev jätteglad för sitt Atlantislego, precis det han hade önskat sig.

I morgon är det disco igen, undrar om den nyblivne sjuåringen kommer att dansa något, det brukar vara lite dåligt med själva dansandet. Godisätandet brukar han dock klara av galant!

Ann

Idag var det upp tidigt för att hinna till jobbet till halv sju. Framme på jobbet så var det bara att sätta igång med att duka fram pepparkakor och fixa kaffe i kannor. Jag hade min vikarie Lena med mig i köket så det var inga problem att hinna med. Lussekatterna anlände strax efter klockan sju och när de var på plats så var vi klara. Jag hade förberett en hel del redan i fredags och satt fram ljus, brickor och servetter på borden men sen skulle ju även de vanliga frukostrutinerna klaras av, efter luciaframträdandet skulle vi inte ha så mycket tid på oss innan första frukostgänget skulle komma. 

Strax innan halv sju kom nästan hela personalen in till köket och försåg sig med kaffe. Lussekatterna och pepparkakorna stod ju på borden så det var bara att leta upp en plats och sätta sig. Efter lite välkomstord från vår VD så tågade Toarps lucia med tärnor sjungande in i matsalen. Vackert och stämningsfullt och det var mumsigt med kaffe och lussekatt. Tjejerna sjöng jättebra och det är härligt att se och höra hur modiga de är.


Foto: Robert Forslund www.forslundfoto.se

Sedan gick dagen på som den brukar fast jag var lite tröttare än vanligt, hur det nu är möjligt. Förberedde lite inför julbordet på onsdag och fick reda på att en del grejer var slut från leverantören så jag måste kolla genom leveransen noga i morgon för att komplettera. Hade ändå tänkt att åka och handla några grejer som de inte har men det mesta kommer ändå från vår leverantör.

Kom hem strax innan fem och då var det bara att dra på pepparkaksdräkten på Jonathan för halv sex skulle vi vara i förskoleklassens lokaler för att se på deras luciatåg. Det är nåt visst med små barn och luciatåg. De kommer av sig ibland och de kommenterar saker och ting som händer men framförallt är de ju så söta!

Plötsligt blev det fyra pepparkaksgubbar och Jonathan fick en tvilling… =)

I morgon är det en ganska vanlig dag, förutom ett stormöte i matsalen på förmiddagen, sådana möten brukar röra till det lite för mig men det kan vara bra att vara förberedd på röra tills på onsdag.

Ha det gott!
Kram An

Det blir mycket grattis här nu. Idag fyller min sambo år och han blev uppvaktad med present i sängen i morse. Han slapp dessutom att gå ut med hunden vilket brukar vara hans uppgift på morgonen. Jag gick upp före sambon, gick ut med hunden och väckte Oscar. Sedan gick vi in och sjöng för en halvvaken 37-åring. Jonathan låg jämte och vaknade efter många om och men. Han verkade ha svårt att slita sig ur en dröm.

Presenten till sambon bestod i en Jaktklocka, en lite speciell klocka där man bland annat kan se solens upp- och nedgång samt månfaserna, sånt som är viktig information för en jägare. Han fick en present för några veckor sedan också, en riktigt bra pannlampa. Oumbärlig när man ska ge sig ut i mörka skogen för att vaka vildsvin.

Firandet skedde i söndags då vi även firade Oscar så idag har vi mest tagit det lugnt.

På jobbet flyter allt på som vanligt. Just nu är jag mitt uppe i planeringen av årets julbord. Förra året fixade jag och en jobbarkompis julfrukost i två sittningar för all personal. Tidigare år har företaget tagit in en caterinföretag som stått för mat och servering men jag tyckte att det kunde vara kul om vi fixade det själva, så det gjorde vi. I år blir det ännu mer julmat och vi kommer att servera julbordet klockan 14. Efter maten blir det gottebord med ris a’la malta och sedan är det julklappsutdelning och de som vill får gå hem. Vi som vill stanna kommer att göra det och ha lite mysigt i det julpyntade köket. Det kommer att bli kanonkul att fixa julbord igen men det tar sin lilla tid att planera och fixa till drygt 100 personer. Det är tur att det finns mycket färdigt att köpa, vi har ju inte hur mycket tid på oss som helst att fixa iordning allt.

Jubordet är den 16 december och två dagar innan har vi luciafirande på morgonen, då ska drygt 100 lussekatter och pepparkakor samt kaffe finns på plats. Lär nog känna att lever efter den veckan.

Ha det gott!
Kram Ann

För tretton år sedan föddes Oscar. På väg in till BB i Borås fick jag en ordentlig värk, då klappade Sofia, då tre år, mig på axeln och sa: Det går över mamma…

Och det gjorde det, det gick fort över. En halvtimma efter att jag hade kommit in på BB föddes Oscar. Han kom två och en halv vecka innan beräknad förlossning men om man ser till vikt och längd var han inte direkt för tidigt född. Han föddes en fredag och dagen efter skulle vi ha klubbmästerskap i kattklubben. Jag satt med alla papper hemma och fick sätta mig på morgonen innan vi åkte in och skriva klart allt i datorn. En kompis i klubben var sedan och hämtade grejerna. Klubben fick helt enkelt klara sig utan mig och det gick bra.

Just nu är den nyblivne trettonåringen uppe på sitt rum och använder sin födelsedagspresent tillsammans med storasyster Sofia. De spelar Rock Band och det är härligt att se och höra syskonen sams för en gångs skull. Jag har blivit inbjuden att bli sångare i deras band Ret’s Lock (Sofia råkade kasta om ett par bokstäver innan när hon skulle säga Let’s Rock). Vet inte om jag ska tacka ja än, får se vilket gage det blir.. =)

Önskar er en skön söndag!
Kram Ann

Barnen har fått erbjudande om vaccination mot svininfluensan och jag vet ärligt talat inte hur jag ska göra. Det känns som om vaccinet är alldeles för nytt och otestat och jag vet inte om jag vill att mina barn ska vara försökspersoner. Samtidigt vill man ju inte att de ska bli sjuka heller. Usch vilka jobbiga beslut, man känner sig helt kluven. Fast sen är det väl som så att om man tackar nej till vaccinationen nu via skolan så måste väl barnen kunna vaccineras senare om man ångrar sig, antingen via skolan eller på vårdcentralen. Hoppas att det är så.

Ni som läser här och har barn, hur har ni tänkt att göra med era barns vaccinationer?

Jag har inte funderat klart på hur jag ska ställa mig till egen vaccination heller. Hur tänker ni där?

Vore kul att få höra lite hur andra tänker…

Kram Ann

Låt mig presentera Putte:

putte

När vår städerska på jobbet berättade att hon inte visste vad de skulle göra med sin kanin Putte när de skulle flytta till en ny lägenhet med djurförbud så sa jag att han kunde få flytta hem till oss. Idag kan han med sitt bohag och bor just nu i köket. Tanken är att han ska bo ute men jag undrar om vår gamla kaninbur är tillräckligt stor. Vi har en kycklingbur också, den kanske skulle passa bättre i storlek.

Kram Ann

Nästa sida »