Tänk om jag ändå hade en blogg…

Fast denna gång behöver jag inte åka så långt. Det är dotterns klass som även den ska åka till Boda Borg i Sävsjö. I morgon bär det av och de kommer att vara där hela långa dagen. Vid halv sju-tiden är de hemma igen och då bär det av till övernattning på en konferensanläggning lite halvt om halvt ute i skogen. Jag ska vara med vid övernattningen och kommer att åka dit innan de kommer och starta grillarna och se till att det finns grillade hamburgare när de kommer fram. Ska även handla till hela kalaset samt till frukosten. Det blir jag och ytterligare en förälder som ska ”passa” ungdomarna under kvällen och natten. Förhoppningsvis är de lite lagom trötta och möra efter dagen eller också blir det helt tvärtom att de är helspeedade. Hoppas på det första! Det finns badtunna på stället dit vi ska men tyvärr ingen förälder som kan ställa upp och åka dit några timmar tidigare och tända. Om jag ska tända när jag kommer vid 18-tiden så lär det inte bli varmt innan klockan slagit 23 och det känns ju lite sent. Det ska finnas en sjö i närheten också, kanske de vågar sig på ett dopp i stället. Jag hoppas iaf att det blir relativt lugnt för dagen efter, dvs. på torsdagen, ska jag skjuta pistoltävling och det vore bra att få några timmars sömn under natten iaf.

Skönt med kortvecka på jobbet och min har kännts ännu kortare för igår slutade jag strax efter lunch och var med storesonen för att röntga hans onda knä. Sambon skulle åkt egentligen men har började jobba igår efter att ha varit arbetslös sedan början av december. Sättet han fick jobbet på är ganska otroligt. I förra veckan när han var ute i trädgården stannade en bil till utanför och en kille undrade om han var arbetslös. Killen har ett svetsföretag i närheten av där vi bor och sambon hade varit där och jobbat via Lernia ett par dagar förra året. Antagligen hade killen sett att sambon var hemma och ute när han kört förbi här och så stannade han och frågade om han ville jobba. Vad som var ännu mer otroligt var att samma dag som han började på jobbet så ringde de från ett annat ställe där han var på intervju för nån månad sedan och frågade om han kunde jobba. Inte illa!

Den långlediga helgen kommer annars att upptas av en hel del sömnad hade jag tänkt. Det är dags att börja klippa och sy dotterns festklänning och idag berättade hon att de sa ha MUCK-dag nästa fredag och vara utklädda så det är väl bara att börja fundera på det också. Tur att Maj månad är så vacker och skön för det behövs som kompensation för allt som ska hinnas med!

Ha det gott!

Kram Ann

Alltså, jag fattar inte hur mycket det kan strula med a-kassan egentligen. Sambon är ju arbetslös sedan mitten av december och har fortfarande inte sett röken av några pengar från a-kassan. Så här har gången varit:

November nån gång: Går ut facket men stannar kvar i a-kassan, får brev om att så har skett.
Början av december: Besöker af och meddelar att han är arbetslös from 18 dec.
Nån vecka senare: Får brev från a-kassan att han inte är medlem där!
Dagen efter: Kontaktar facket som fixar till en miss som har skett, ringer samtidigt till handläggaren på af för att kolla att allt är ok och att han inte ska behöva göra någon mer anmälan hos dem. Allt ska vara ok enligt handläggaren som sitter med besök, annars kommer han att höra av sig.
Runt jul: Inget besked av något slag har kommit från a-kassan. Vi misstänker att man kanske ska skicka in anmälan om arbetslöshet och arbetsgivarintyg. Gör så.
13 jan: Kontaktar a-kassan för att höra hur det går, får veta att anmälan kommit in och stämplats den 5 januari och att kassakort kommer att skickas inom kort.
2 veckor senare: Inget har kommit, kontakt tas åter med a-kassan som informerar om att det tar en månad att handlägga. I samma veva skickas ansökan om att ansluta sig till internetkassan in, för att slippa hålla på med ”papperskort”.
1 vecka senare: Brev med inloggningsuppgifter till internetkassan kommer nerdimpandes i brevlådan.
Varje dag därefter: Internetkassans sida besöks för att kolla hur det går, inget händer.
Början av förra veckan: Sonen blir sjuk och sambon anmäler till af att han vabbar.
Slutet av förra veckan: Sambon kontaktar a-kassan via deras formulär på nätet och frågar hur det går med hans anmälan. På internetkassan kan han nu läsa att han är avanmäld pga vård av barn.
Idag: A-kassan svarar att de inte fått någon anmälan från arbetsförmedlingen om att han är arbetslös!!! Öhhh….

Behöver jag säga att jag har en sambo som är förbannad, besviken och jävligt upprörd! Hur kan det få gå till så här? Vid två tillfällen har vi varit i kontakt med a-kassan och inte ett ord de nämner om att hans anmälan från af inte har kommit in. Han har dessutom fått inloggning till internetkassan och inte heller där ett enda ord om att anmälan inte inkommit. Han kopierade svaret han fått från a-kassan och mailade det till handläggaren på af, hoppas att det kommer något svar i morgon annars vet jag inte vad han gör.

Som arbetslös är man ju redan sårbar och självförtroendet är väl inte på topp direkt och när det sedan strular med en sån här sak så blir man ju bara helt matt!

Vad jag dessutom ställer mig väldigt frågande till är varför man personligen måste besöka arbetsförmedlingen när man ska påanmäla sig igen efter vab eller sjukskrivning, det borde väl räcka med ett mail eller telefonsamtal. Att köra 5 mil tor för att säga: ”Hej, jag kan jobba igen!” är väl inte det allra smartaste i detta IT-samhälle vi alla lever i. Att sedan arbetsförmedlingen ska kunna vaska fram ett jobb i dessa tider är väl något man har ganska svårt att tro på…

Kram Ann – som hade kunnat peta in ganska många fler svordomar i detta inlägg…

Varför försvinner alla bra tankar och idéer som dyker upp under dagen så snart man sätter sig framför datorn och ska skriva? Nu händer ju inte detta varje dag som tur är men när det händer så är det väldigt frustrerade.

Nyss försökte jag muntra upp min stackars arbetslöse sambo med att sjunga ”You are my sunshine” och jag tror nog att det fungerade för hans leende blev större och större ju mer jag sjöng. Han såg helt klart gladare ut efteråt men det hjälper ju bara för stunden, han är fortfarande arbetslös. Att IF Metall sedan strulade till det och missade att anmäla honom till A-kassan när han gick ur facket i slutet av året så att hans a-kassa blir försenad är ju inget som gör någon gladare direkt. Ingen som känner till nåt ställe som behöver en kanonduktig svetsare, eller en vaktmästare, alltiallo eller vad som helst? Bara det är i Boråsområdet. Maila isf.

Annars har väl denna dagen varit sådär, bättre dagar har jag haft. I morgon ska jag och Sofia till vår frisör Ulf och klippa oss, det ska bli skönt att bli av med de allt för slitna topparna och bara bli ompysslad. Det bästa med Ulf (förutom att han klipper bra och är väldigt trevlig) är att han också håller på med healing och kontakter med andra sidan så man mår alltid extra bra när man går därifrån inte bara för att håret är bra, själen och kroppen känns också bra. I morgon ska jag ta med mig ett kort på vårt hus, förra gången vi var där berättade han en massa om saker som sker i vårt hus, och många grejer stämde. Han berättade också en del om personer som bott i huset men tyvärr har jag ingen förteckning över vilka som bott här. Den gången hade han ingen bild eller något föremål att gå på, antar att han tog det genom mig på nåt sätt. En annan gång frågade jag honom vem det är som sitter och trycker mig i ryggen när jag kör bil, och kanske kör lite för fort, jominsann, det var min mormor det och han hade ganska mycket att berätta om henne, som stämde. Ytterligare en annan gång gjorde han en analys av min gamla arbetsplats och det han sa då var nästan skrämmande likt verkligheten. Ska bli spännande att komma dit i morgon. Jag tror på sånt här, andar och kontakter med andra sidan, helt klart!

Sedärja, det blev ju ett inlägg till slut och jag som inte hade tänkt att blogga alls idag, häpp!

Gonattkram!
Ann