En ny vecka har börjat

Och den började kallt. För kallt tycker jag minsann! -15º i morse. Tycker att det kan räcka nu! Längtar efter vår och värme. Tyvärr lär jag nog få vänta ett bra tag för ett oväder med snö och kraftig blåst är på väg in under veckan och enligt prognoserna ska det bli en massa minus till helgen igen.

Ser fram emot en vecka med extra mycket att göra på jobbet. Det är extra luncher, möte med frukost, möten med fika och ännu mera möten med fika varenda dag denna veckan. Jag gillar ju när det är lite extra med lite beställningar och dukning av fika i konferensrummet och så men måste allt komma samma vecka!?

Fick nyss ett jättefint mail (tack Ulla!) från en som hade hört mig på radion i fredags och redan hade testat pizzan, tekakorna och nougatkakorna. Jag hade via min blogg gett henne en kick som hon inte kunde förklara. Jag blev alldelels varm inombords och jätteglad! I fredags i radion frågade programledaren Lena för vem jag skriver bloggen egentligen. Jag svarade att det var för min egen skull men även för andras, att man kan dela med sig av det man kan. Det är precis detta som det här mailet visar. Min kunskap och det jag kan har förts vidare. Härligt!

Måndagens middag, dock utan bildbevis, blev raggmunk med falukorv, bacon och blodpudding. Enkelt och otroligt gott!

Hoppas att ni också har haft en bra start på veckan!
Kram Ann

Hutter & kackel

Det är kallt idag, såväl inomhus som utomhus. Det är inte så många minusgrader (ute alltså…) med det är röset som vi säger här i Västra Götaland, röset, med tjockt skorrande r. Undrar hur man säger i andra delar av landet när det är kallt, rått och fuktigt?

Sambon var precis ute hos hönorna, konstigt att man säger hönorna fast det även är tuppar, och de hade det nog ganska kallt de också fast de springer gladeligen omkring och håller väl värmen på det sättet. Äggtrenden håller i sig och det fanns ett nytt ägg att plocka in, fyra ägg har det blivit hittills sedan äggläggandet satte igång igen.

Kommer ihåg i somras när vi hade dem frigående i trädgården, vår nya fina tupp, Tuppen, de tre gullhönorna; Gull-Britt, Ann-Britt och Britta, tjocka Berta som inte var så tjock längre, Agda som bara fick färre och färre fjädrar och lilla dvärghönan som inte hade nåt namn. De gick här i trädgården från morgon till kväll och pickade i gräsmattan och när man satt ute och fikade kom de alltid fram och tiggde. Om de var på andra sidan huset så var det bara att pocka och skrocka lite så kom de rusande. Den 4 augusti var dock friden slut, då kom Mickel, eller om det var Mickelina, på besök och tog vår fina tupp, mitt på dagen, i trädgården. Sambon sprang ut för att försöka följa efter, men det regnade och han hann inte ens få på sig skorna så det var lönlöst att försöka följa en rusande räv över ett kalhygge i blöta strumpor. Han hörde tuppens skrik och kackel en ganska lång stund efteråt. Stackars tupp… Efter det fick hönorna flytta in i hönshuet igen men som tur var hade tuppen gjort ett gott arbete och de flesta ägg vi kläckte var befruktade så nu har vi hans avkommor iaf. Och nya fina tuppar, alldeles för många iofs. Vår förhoppning är att vi ska kunna ha en av våra kolonier gående i trädgården till sommaren igen.


Första omgången kycklingar, tre dagar gamla.

Ha en fortsatt skön trettondag!
Kram Ann