Molle var alltså på sin första officiella utställning och jag tycker att det gick bra. Han fick en bra bedömning och blev placerad som nummer ett men han skulle inte komma upp för någon mer bedömning.

Här kommer domaren Kirsi Nieminens uttalande om honom:

Typ, storlek och helhetsintryck: Mycket god

Detaljbeskrivning: Vackert huvud och uttryck. Bra hals. Djup bröstkorg. Mycket bra förbröst. Något lång i länden. Bra svansansättning. Välvinklat bakställ. Parallella rörelser. Bra temperament.

På det hela en bra bedömning. Det var ytterligare en beagle som tävlade, skulle varit en till men han dök inte upp. Den andra beaglen blev Bäst i ras men jag är inte ledsen för det, tycker att Molle är den finaste hunden iaf!

Vår uppfödare dök upp också, jättekul! Tyvärr hade han varit lite för tids- och avståndsoptimistisk så han kom inte förrän bedömningen var avslutad. Vi hann prata lite iaf och han fick möjlighet att träffa Molle.

Annars var det en trevlig förmiddag och med tanke på vädret är jag nästan glad att vi inte gick vidare, hade varit outhärdligt att behöva stanna i hettan till klockan tre när det var dags för finalen. Hade det nu blivit så så hade man säkert stått ut iaf.

I augusti är det utställning i Vårgårda, misstänker att jag kommer att anmäla honom dit också.

Ann

Vid halv tio hade jag lämnat av Jonathan hos mormor och kunde åka till utställningen med Molle, vilken tur att jag kom ihåg att ta med honom! Efter incheckning och köp av utställningskatalog satte vi oss vid ringen där vår bedömning skulle ske. Efter lite koll i katalogen och beräkning av tid kom jag fram till att vi säkert skulle behöva vänta i över två timmar innan det var vår tur. Det var hundar överallt och det blev ganska stressande för Molle. Till slut valde jag att sätta honom i hans bur i bilen. Jag gick tillbaka in i hallen och satte mig för att kolla på bedömningarna och fika lite. Molle sov i bilen i 1,5 timma och sedan fick han komma ut och kika runt lite igen. Mina första beräkningar angående när han skulle upp för bedömning visade sig vara helt felaktiga och vi väntade till halv två innan det var vår tur. Då hade mormor, Jonathan och min faster hunnit komma dit också för att titta.

Satt vid ringen precis innan Molle skulle upp och helt plötsligt blev det vår tur. Hunden innan oss dök inte upp så det blev lite panikartat. Av med jackan och fram med en köttbulle. Molle såg burken med köttbullar och kastade sig ner med nosen i den så jag fick nästan släpa in honom i ringen. Det första domaren gjorde var att känna på hans kulor. Ooops, bara en testikel på plats. Domaren kunde känna den andra men den satt långt uppe. Han trodde att den kanske skulle flytta sig och lägga sig på plats men han var ju ingen veterinär som han själv sa. Iaf fick vi springa några varv runt i ringen och Molle sprang på så fint. Sedan skrevs kritiken och vi fick stå uppställda så gott det gick under tiden.

Molle fick en bra bedömning men gick tyvärr inte vidare pga av att båda testiklarna inte fanns på plats. Efter en heldag på utställning var det bara att packa ihop och åka hem. Har inte ens tänkt på att kolla kulorna på honom, inte mer än att jag sa till sambon för någon dag sedan att jag tyckte att hans pung såg liten ut. Hundens alltså, inte sambons.. ;o)

Vi får väl kontakta en veterinär och höra vad utlåtandet blir. Jag skulle gärna ställa ut honom någon mer gång, på en officiell utställning, denna var ju bara inofficiell.

Trötta och nöjda kom vi till slut hem och jag kunde konstatera att oavsett hur det gick på utställningen så är det ändå samma hund som jag åkte dit med, nämligen världens vackraste hund!

Kram Ann

Ha en skön lördag!

Kram Ann