Tre tårtor som liknar varandra!

Fast till tre helt olika tillställningar; till en mamma/svärmors födelsedag, till personalen på praktikplatsen och till en pappa på Fars Dag! Man kan bjuda på tårta vid många olika slags tillfällen!

Tack-tårtan skulle Sofia bjuda på vid fikat den sista dagen på praktikplatsen och de dekorationerna fick hon hjälpa till att göra.

Titta gärna i hos Flickorna i köket för att se alla mina tårtor samt få information om sortiment, beställning och priser.

Följ Flickorna i köket på Facebook, där läggs tårtbilderna upp nästan direkt efter att tårtorna har hämtats eller levererats.

Ann

Novemberstormen 1995

För 15 år sedan blev det en riktigt ordentlig snöstorm i västra Sverige. Snöovädret började på torsdagkvällen den 16 november och kulminerade på fredagsmorgonen. Jag kommer ihåg den morgonen. Blev uppringd från Konsum där jag då jobbade och de undrade om jag kunde börja lite tidigare för en tjej som annars hade ansvar för charken bodde längre bort och bussarna hade precis dragits in så hon skulle gå till jobbet och inte komma fram förrän mycket senare. Jag gick iväg direkt och satte den då 2-åriga Sofia i pulkan för att lämna henne hos dagmamman och sedan skulle jag gå vidare till jobbet. I vanliga fall tog den turen en kvart att gå, nu tog det en timma, så jag var ändå framme vid jobbet den tiden som jag brukade. Det blev en väldigt speciell dag i butiken, inga färskvaror levererades och folk hamstrade konserver och värmeljus.

I november året efter, 1996, var jag väldigt gravid och jag kommer ihåg att när vi var på föräldrautbildningen så diskuterade vi vad vi skulle göra om det blev ett likadant snökaos som det var 1995. Nu blev det inget snökaos. Däremot blev det lite annat kaos. Jag var beräknd till i början av december men redan den 22 november tyckte Oscar att det var dags att titta ut. Det var en fredag och jag grämde mig att jag skulle missa ”Sikta mot stjärnorna”. Hade Sofias födsel i minne och den tog hela dagen. Fast jag hann se ”Sikta mot stjärnorna” på kvällen och under dagen hann jag med en lungröntgen och ett artärprov för läkaren ville utesluta att mitt onda mellan skulderbladen var en propp i lungan. Det var bara en låsning i ryggraden som en kiropraktor fixade till några dagar senare. Det jag däremot inte hann med var ett klubbmästerskap som min kattklubb skulle ordna under söndagen. Men det löste sig iaf. En annons till Konsum skulle skrivas, på den tiden gjorde jag inte annonserna på datorn utan handskrev allt, men min chef tog med sig allt till BB så kunde jag sitta där och fixade annonsen.

Det är alltså 14 år sedan idag som Oscar föddes och i går firdes han med cupcakes med X-box on-knapp på. Vi var inte så många så jag valde att göra cupcakes i stället för tårta.

Denna bild är från i somras när han motvilligt lät sig vara med på bild.

Grattis på 14-årsdagen min älskade store pojk!

Ann

Brödexperiment

Idag var det dags för brödbak igen. Knappt nåt bröd kvar i fysen här hemma. Jag sneglade lite åt brödhyllorna i affären men bestämde mig ändå för att baka. Har ju bakat frasig formfranska de senaste gångerna men idag blev det äntligen Tekakor med havregryn och linfrön igen.

När alla kakorna var utstansade och lagda på plåt för jäsning hade jag en liten degbit kvar. Jag kom då att tänka på vad Jonathans fritidsfröken hade berättat tidigare idag när jag hämtade honom. Vi pratade bröd och hon berättade då att hon brukade göra ett slags bröd med havregryn som hon stekte i stekpannan och som blev som tunnbröd ungefär.

Jag tog min lilla degklump och kavlade den så tunt jag kunde. Den blev lika tunn som linfröna var tjocka. Därefter satte jag en stekpanna på spisen, på med värmen och sedan la jag i brödet i den torra stekpannan när den blivit riktigt varm. Stekte brödet en stund på ena sidan, fortfarande på ganska hög värme och vände när det började få lite färg. Stekte sedan klart den andra sidan. Tog upp brödet ur pannan, på med smör och ahhhhhh…. Så gott! Det hårdnade ganska fort och blev som hårt tunnbröd. Tunt, krispigt och jättegott! Jonathan fick smaka en bit och ville genast ha mer men nu fanns det ju inte mer tyvärr. Ska kika lite på det där med att baka tunnbröd och testa det någon mer gång fast lite mer på riktigt.

I morgon är det våffeldagen, drygt 100 våfflor ska jag servera på jobbet, tur att det finns färdiga, frysta att köpa. I morgon är det också min mammas födelsedag.

Grattis min kära mor!

Förhoppningsvis kommer hon hit så att vi får bjuda henne på våfflor!

Frasvåfflor

8-10 st.

125 g smör eller margarin
2 dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 ägg
1 tsk bakpulver
2 dl iskallt vatten

Smält matfettet och låt det svalna. Vispa samman mjölk, mjöl, ägg och bakpulver till en slät smet. Rör i det smälta smöret och vattnet. Hetta upp våffeljärnet. Grädda.

Kram Ann

Hipp, hipp hurra!!


Jonathan 4 år som ”tigopard”

Idag fyller vår klurige och älskade lille kille 7 år. Det är svårt att fatta att han har blivit så stor, det var ju alldeles nyss han föddes. Han väcktes med pussar och kramar tidigt i morse. Efter påklädning och lite TV-tittande var det dags för fritids, för första gången sedan han började förskolan i höstas och han såg verkligen fram emot att få vara på fritids och inte bara vara på i förskoleklassen i fyra timmar. När jag hämtade honom efter jobbet hittade jag en trött men glad kille som knappt ville följa med hem. Väl hemma blev det paketöppning och lillkillen blev jätteglad för sitt Atlantislego, precis det han hade önskat sig.

I morgon är det disco igen, undrar om den nyblivne sjuåringen kommer att dansa något, det brukar vara lite dåligt med själva dansandet. Godisätandet brukar han dock klara av galant!

Ann

Grattis min älskade sambo!

Det blir mycket grattis här nu. Idag fyller min sambo år och han blev uppvaktad med present i sängen i morse. Han slapp dessutom att gå ut med hunden vilket brukar vara hans uppgift på morgonen. Jag gick upp före sambon, gick ut med hunden och väckte Oscar. Sedan gick vi in och sjöng för en halvvaken 37-åring. Jonathan låg jämte och vaknade efter många om och men. Han verkade ha svårt att slita sig ur en dröm.

Presenten till sambon bestod i en Jaktklocka, en lite speciell klocka där man bland annat kan se solens upp- och nedgång samt månfaserna, sånt som är viktig information för en jägare. Han fick en present för några veckor sedan också, en riktigt bra pannlampa. Oumbärlig när man ska ge sig ut i mörka skogen för att vaka vildsvin.

Firandet skedde i söndags då vi även firade Oscar så idag har vi mest tagit det lugnt.

På jobbet flyter allt på som vanligt. Just nu är jag mitt uppe i planeringen av årets julbord. Förra året fixade jag och en jobbarkompis julfrukost i två sittningar för all personal. Tidigare år har företaget tagit in en caterinföretag som stått för mat och servering men jag tyckte att det kunde vara kul om vi fixade det själva, så det gjorde vi. I år blir det ännu mer julmat och vi kommer att servera julbordet klockan 14. Efter maten blir det gottebord med ris a’la malta och sedan är det julklappsutdelning och de som vill får gå hem. Vi som vill stanna kommer att göra det och ha lite mysigt i det julpyntade köket. Det kommer att bli kanonkul att fixa julbord igen men det tar sin lilla tid att planera och fixa till drygt 100 personer. Det är tur att det finns mycket färdigt att köpa, vi har ju inte hur mycket tid på oss som helst att fixa iordning allt.

Jubordet är den 16 december och två dagar innan har vi luciafirande på morgonen, då ska drygt 100 lussekatter och pepparkakor samt kaffe finns på plats. Lär nog känna att lever efter den veckan.

Ha det gott!
Kram Ann

Grattis min älskade store pojk!

För tretton år sedan föddes Oscar. På väg in till BB i Borås fick jag en ordentlig värk, då klappade Sofia, då tre år, mig på axeln och sa: Det går över mamma…

Och det gjorde det, det gick fort över. En halvtimma efter att jag hade kommit in på BB föddes Oscar. Han kom två och en halv vecka innan beräknad förlossning men om man ser till vikt och längd var han inte direkt för tidigt född. Han föddes en fredag och dagen efter skulle vi ha klubbmästerskap i kattklubben. Jag satt med alla papper hemma och fick sätta mig på morgonen innan vi åkte in och skriva klart allt i datorn. En kompis i klubben var sedan och hämtade grejerna. Klubben fick helt enkelt klara sig utan mig och det gick bra.

Just nu är den nyblivne trettonåringen uppe på sitt rum och använder sin födelsedagspresent tillsammans med storasyster Sofia. De spelar Rock Band och det är härligt att se och höra syskonen sams för en gångs skull. Jag har blivit inbjuden att bli sångare i deras band Ret’s Lock (Sofia råkade kasta om ett par bokstäver innan när hon skulle säga Let’s Rock). Vet inte om jag ska tacka ja än, får se vilket gage det blir.. =)

Önskar er en skön söndag!
Kram Ann

Tänk vad tiden går…

Den 25 februari 2003 föddes en liten kille. Klockan 19:30 såg han dagens ljus på Borås lasarett.

Det tog ett tag innan vi kom på vad han skulle heta, i flera veckor kallades han för Lilleman och det är det han har blivit nu vår Jonathan, en liten man. Så stor och klok, med ord och tankegångar som dagligen gör oss fyllda av både skratt och förvåning.

Grattis på 6-årsdagen vår älskade unge!

Ann